Vanligheter & Konstigheter

Gillar att uttrycka mig och mina vanligheter & konstigheter i formatet text. Inget är för litet eller för stort. I mina mått mätt. En salig blandning av vardag & familj, träning & fitness, mat & gotterier, jobb & hudvård, eftersom mitt jobb är hudvård. Uppblandat med en skvätt heminredning ibland och lite kreativt pyssel och annat. Den som lever får se...

Helgfrukost! I Mina Drömmar vs. In Real Life

Publicerad 2015-10-24 11:07:54 i Allmänt, Familj, Mat,

I Mina Drömmar:
Vaknar av mig själv, utsövd och allmänt snygg, ungefär vid 9. 
Solen lyser in bakom gardinen. 
Allt är tyst och lugnt för huset sover fortfarande. 
Kliver upp, gör några trevliga yoga-solhälsningar som väcker min väldigt pigga, spänstiga kropp. 
Glider ut i köket i morgonrocken som är nytvättad och fluffig. 
Sätter på Nyhetsmorgon på TV'n och kaffebryggaren som jag förberett kvällen innan.
Kaffedoften sprider sig. Ljuvligt!
Här ska nu göras ägg, bacon, smoothies, gröt, mumsiga, skitnyttiga mackor, egenpressad juice och nåt rawfood-aktigt. Gör även en plåt croissanter som åker in i ugnen. 

Dukar och gör fint. Myser runt i tofflorna. Sippar lite på kaffet. 

Väcker man och barn med ömhet och ett leende såklart. 
"Frukosten är klaaar" kvittrar jag lite. 
Kommentarer som "Du är världens bästa mamma" och "Oj, jag är lyckligt lottad som har en sån fantastisk fru!" öser över mig. 
Frotterar mig lite i dom och sen sätter vi oss och äter under andakt. 
Myspratar lite, en i taget, man kan även höra Jesper Börjesson fråga nåt om blommor i bakgrunden från TV'n. Så lugnt och trevligt är det. 
Alla njuter och blir mätta och belåtna. 
Utan att grisa omkring på bord och golv. 
Barnen dukar av och vi övriga kan sitta kvar med påtår och bara vara en stund. Förflytta oss till soffan och titta på Nyhetsmorgon en stund medans barnen borstar sina tänder så noga, så noga och klär på sig så helgen kan fortsätta. 

In Real Life:
Vaknar vid 8.20 av att en elefanthjord tagit sig in och nu kör ett maraton i mitt hem. 
Eller nej, det va visst den yngsta med världens hårdaste hälar som far fram och skriker nåt om att: "Jag är Optimus Prime....ggrraaaaahhahh."

Solen lyser in så man ser alla dom härliga dammpluttarna som yr runt i luften. 
Masar mig upp efter att ha svarat på både jobbrelaterat sms (det är iofs viktigt) och privat (det är iofs kul). 
Känner mig stel lite här och var efter veckans gymmande, vilket i och för sig är nice, men inser att lite yoga kanske skulle va nåt. Imorrn! Eller på måndag. Eller...?!?!
Tar upp morgonrocken, som jag bör tvätta, eller byta ut till ny, från mitt dammiga golv och går som en neandertalare ut från sovrummet. 
Passerar spegeln i hallen och inser att: "Gud vad lyckligt lottad min man är som inte är hemma, som då slipper ha den här utsikten till frukost." 
Blå-silvrigt hår i uppluckrad tantknut på huvudet, mörk under ögonen ackompanjerat av blekansikte. Inte dags för skönhetstävling direkt. 

Möts av Cartoon Networks vidriga, skräniga stämmor från TV'n. Byter till Nyhetsmorgon eftersom ingen ens tittar på eländet. 
Börjar flippra med kaffebryggaren, räknar fel på måtten, måste göra om, för jag vill defenitivt inte börja morgonen med vidrigt kaffe. 
Barnen ettrar runt under tiden...
"Kalsongryck!!!" skriker den lilla och drar i den storas kallingar som står och knäcker ägg i en stekpanna, som tack å lov hamnar i just stekpannan. Idag i alla fall. 

Efter att ha fått fram 300.000 olika varianter på ägg, pålägg, dryck osv. sitter (?) barnen och äter. Eller står. Eller "jag ska bara visa vad vi gjorde på fotbollsträningen i förrgår".
Blandat med skratt (det är iofs underbart) och tjuvnyp får dom i sig sin frukost hyfsat medans jag flikar in "Ät nu!" då och då. Och "Sitt ner!"
När jag inte måste hämta nåt åt nåt av dom små liven vill säga. Typ salt. Och kaviar. Och nåt annat. 
Sen fräser jag: "Nu ska JAG äta också, så nu får ni fixa resten själva!"

Till slut är frukosten över och barnen lämnar rummet, efter att jag ropat tillbaka dom och meddelat att dom faktiskt får duka av sina grejjer först. 
Ser ut som efterdyningar av en orkan. 
Keso och marmelad blandat med knäckebrödsmulor och äggula utsmetat på både bord och golv.

Tänker att: "Ja, ja. Vad är väl en bal på slottet?!" 
Tar lite mer kaffe, städar upp eländet, sätter mig och skriver lite en stund. 

Känner livet!!!
Som faktiskt är underbart - ändå!

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Sandra L

34 år ung. Bor i Sollentuna med man och två killar på 6 och 10 år. Arbetar som hudterapeut. Driver en hudvårdssalong i Sollentuna. Älskar styrketräning sedan ett par år tillbaka. Jobbar med att karva och harva fram en killer body som jag förr eller senare kan ställa på en scen och tävla i någon form av fitness. När det blir av återstår att se, då det visat sig vara sjuhelvetes svårt och otroligt tålamodskrävande. Inte en av mina bästa egenskaper! Har nämligen ingen lust att stå där och skämmas, så ingen extra brådska med det. För övrigt är jag en ganska rastlös själ som gillar att ha många strängar på min lyra, vilket troligtvis kommer visa sig i bloggen. Dessutom är två av mina bästa kompisar ironi och sarkasm, och även dom kan komma att dyka upp lite här och var. Jaa, det var ett lite intro av mig själv det...

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela