Where is the love?
Dagar som denna, när det är tunga, grå moln på himlen, och huset är tyst en timme eller två, och bruset av motorvägen, surret från kylen och nåt litet fågelkvitter blandas ihop i öronen, då vandrar mitt huvud iväg av sig självt till mörkare platser.
Är det inte blodspillan, politik eller sjukdomar så är det klimatförändringar och miljöförstöring.
Världen blöder på så många sätt nu. På så många platser. Tungt! Man vill gråta.
Är det inte blodspillan, politik eller sjukdomar så är det klimatförändringar och miljöförstöring.
Man undrar vad man själv kommer duka under av en vacker dag...
Eller en ful dag. Som den här. Ganska fult idag faktiskt.
Kan man kanske få tag på en biljett? Typ till ett annat universum?
Kan man få ta med sig några 100 av dom som bor inuti ens hjärta?
Kan vi få göra om? Göra rätt?
Nä, det kan vi ju tyvärr inte.
I en perfekt värld kanske. Men den är ju inte det.
Vi är inte det.
Allt är bara konstigt nu. Konstigt, fult och mörkt.
Vi måste hitta mer kärlek!
